tisdag 16 oktober 2007

min själ, vart?



söta lilla ida

det är jag det

fan ta er som säger så..

jag är inte söt

jag är ingen liten flicka

jag är inget objekt


jag är trött

på att höra er

flåsa mig i nacken

så fort ni rör mig


ni vet att det enda ni kan röra

är min kropp

min själ är

sedan länge begravd

och ingen vet vart,,


ni nöjer er med min kropp

bättre den än inget

men ni ser inte

ju mer ni rör min kropp

dessto längre bort

försvinner min själ

den är långt borta

i att land av is och mörker

ett land

där ingen vill vara

och ni ser inte vad som händer

ni fortsätter röra mig


jag önskar att det kunde komma en ängel

in i min isvärlden

en ängel som kunde ta mig i sin famn

smälta all min is

ta mig bort bort bort

men jag har slutat hoppas

för vad är meningen med att hoppas

om jag inte ens vet själv

ifall jag vill härifrån

det är lättare att leva med all smärta

den som jag e van vid

kan hantera..

stannar i mitt land av is och mörker

tills min själ far vidare!!

Inga kommentarer: