guden och gudinnan, en kärlekssaga

så nära
dina andetag
smeker min hud
jag skälver
vi skälver
du drar mig närmare
tills
vi inte kommer närmare
men jag vill ha mer
komma så nära
att vi blir ett
ännu närmare
jag släpper min kontroll
du släpper din
vi går upp i varandra
rör oss som en enhet
ett medvetande
du är jag
jag är du
vi är varandra
men ändå oss själva
vi är ingenting
men ändå allt
du är guden
jag är gudinnan
tillsammans är vi kärleken
den yttersta föreningen
tillsammans går vi upp i naturen
i kraften
i evigheten!

Du är dekadens!

du kan inte köpa mig

jag är immun

emot din pappas pengar!

din bil

imponerar inte på mig.

din avsaknad av moral

får mig illamående.

du är dekanens!

jag är ditt byte

du lirkar med mig

erbjuder mig resor

ger mig smycken.

du gör mig illamående!

jag vill kräkas på dig

ta din pappas pengar

gör stureplan

spruta champagne på dina vänner,

men låt mig vara!



Ditt sätt att leva

tilltalar mig inte

min själ är viktigare

än din pappas pengar.

du gör ditt val

stannar kvar i denna dekadens

jag lider med dig!

du smälte min is

du log emot mig
ditt leende smälte min värld
min värld av is
vattnet började sakta
rinna mot marken
i det jag kallade hem.

min dräkt av is
blev allt tunnare
ju mer du log
snart
skulle jag stå där naken
jag skulle inte ha en chans
att värja mig

naken
på ett sätt
som jag aldrig gjort innan
speciellt inte
inför mig själv

du sa att du skulle stanna
att du funnit din prinsessa
det du alltid sökt
din egen snorkfröken
jag provocerade
du stod stadigt
på båda benen
kunde inte rucka dig
inte ens en millimeter
jag började leta fel
försökte skapa dem
men du stod bara kvar
och log emot mig
jag blev naken
du tog mig i din famn
*trygghet*

Tills dagen åter gryr!

älskling!
vi är fast i ett mörker.
stormen runt oss,
river i mina kläder.
jag fryser!

snälla,
ta min hand!
håll den hårt
ta mig i dina armar.
låt mig få vara,
i din trygga famn.

jag vill andas din lukt.
håll mig så hårt,
som bara du kan.
släpp inte taget!
jag vill inte stå ensam.
vi kan värma varandra!
tills dagen åter gryr.

min själ, vart?

söta lilla ida

det är jag det

fan ta er som säger så..

jag är inte söt

jag är ingen liten flicka

jag är inget objekt

jag är trött

på att höra er

flåsa mig i nacken

så fort ni rör mig

ni vet att det enda ni kan röra

är min kropp

min själ är

sedan länge begravd

och ingen vet vart,,

ni nöjer er med min kropp

bättre den än inget

men ni ser inte

ju mer ni rör min kropp

dessto längre bort

försvinner min själ

den är långt borta

i att land av is och mörker

ett land

där ingen vill vara

och ni ser inte vad som händer

ni fortsätter röra mig

jag önskar att det kunde komma en ängel

in i min isvärlden

en ängel som kunde ta mig i sin famn

smälta all min is

ta mig bort bort bort

men jag har slutat hoppas

för vad är meningen med att hoppas

om jag inte ens vet själv

ifall jag vill härifrån

det är lättare att leva med all smärta

den som jag e van vid

kan hantera..

stannar i mitt land av is och mörker

tills min själ far vidare!!

Helande blick

dina ögon

penetrerar

min mur av svek

som den ljuvaste smekning

rör din blick

vid min kropp

nu finns bara du

du du du du

jag lämnar sår bakom mig

klär av mig min ärrade skepnad

du gör mig hel

sluter cirkeln i mig

dina andetag

vaggar mig in i sömnens land

likt den mjukaste våg

du omsluter mig

fyller mig

med dig

och endast dig

blir jag fulländad

som det alltid varit tänkt

du och jag, blev ett vi!

jag satt på en sten i skogen
tårarna rann längst mina kinder
jag kände en beröring
något som rörde min axel mjukt
det var din hand
du satte dig på huk
frågade hur jag mådde
mina taggar var utåt
jag visste dina intentioner
du var juh man
du sa:
"jag vill göra dig lycklig"
jag hånskrattade
jag hade hört den förr
du gav dig inte
så jag började tro dig
släppte in dig en bit
du gjorde mig glad,
så du fick komma närmare
trotts tidigare svek från människor
så började jag lita på dig
dina ögon kunde läsa min själ
det enda du gav mig,
var lycka och respekt
jag förstod inte känslorna
visste inte hur jag skulle handskas
med allt
men jag litade på dig
på att du visste
så du fick komma ännu närmare
du tog min hand
viskade i mitt öra
"jag kommer alltid att vara vid din sida"
jag trodde på dig
du trodde på mig
jag föll in i dina armar
tillsammans förvandlades du och jag
till ett VI!